Ännu ett rykande färskt kapitel ! Enjoy! Kram Laila

---

Previous:

- Who's Leesh?, frågade Niall dumt och avbröt oss.

- she is, sa jag och pekade på Leesh.

- What you have two names?, frågade han förvånat

- i don't know what but in sweden we have something called nickname, sa Leesh och alla förutom jag och Niall började skratta. Jag fattade inte varför de tyckte hon var rolig hennes skämt var så torra att ibland har jag lust att hälla vatten över dem (dvs. hennes skämt).

- We really have to go, sa jag igen.

- Okay Mom, Let's go!, sa Leesh och gick mot dörren.

- Wait Alicia!, sa Liam och vi vände oss om både jag och Leesh.

- I wounder if you wanna eat dinner with me tomorrow ?, frågade han blygt.

Allas blickar förutom Leesh's och Liams vändes mot Zayn och han såg verkligen förkrossad ut.

Zayns Perspektiv:

- I wounder if you wanna eat dinner with me tomorrow ?, sa Liam och jag kände alla blickar mot mej, var det så

Uppenbart att jag gillade henne?  Jag slog ner blicken och väntade på Alicias svar. Jag försökte spela oberörd men det gick inte så bra mitt hjärta dunkade som i en sång säg-nej-säg-nej-säg-nej.

- Liam can we take this tomorrow? Because I know Leesh very well and when she get’s tired she says whatever that pops up in her mind, sa Nadine istället för att Alicia skulle ha tid att svara.

-  oh, sure. Take your time, sa Liam och log. Och sen bokstavligt talat sprang de ut till dörren tog sina skor I handen och rusade.

Harrys Perspektiv:

Omaygod this will bring problem to our group how can we stop this?

Louis Perspektiv:

She really had cool eyes, the brownhaired one !

Nialls Perspektiv:

Holy food! I’m so excited what will she answer and even better how will Zayn react if she says no? But it’s a shame that she will make one of my best friends sad whatever she chooses.

Alicias Perpektiv:

- Vad var det där om, skrek jag åt Nadine så fort vi hade kommit ut och jag började springa.

- Va?,Sa hon förvånat jag trodde att jag hjälpte till hallå? , skek hon efter mej.

- Ja ! och få mej se ut som en idiot också med ditt snack om att jag är galen? Framför one direction också inte någon annnan ens.

- Förlåt då*!, skrek hon men jag brydde  mej inte länge jag sprang och sprang tills jag kom till en öde park. Och min Iphone började vibrera. Jag tog upp den för att kolla sms:et jag just fick och för att jag inte hade något annat för mig.

HAHAHA, Saknat mej? Jag kanske kan hjälpa dej// S

Oh my god! Har jag inte tillräckligt med problem? Nu ska denna allvetande psykopaten starta med sitt nonsens snack.

Låt mej vara ! jag har tillräckligt med problem som det är nu! // Leesh

Som du vill men vänd dej till mej när du har ångrat dej sweetie! // S

Jag orkade inte bry mej om något längre, allt sög, livet sög. Jag ville bara lägga mej ner och dö, sen fick jag en idé jag kanske skulle kunna dränka mej själv? Det skulle kanske lösa alla problem. Men först måste jag berätta för Zayn hur mycket jag älskar honom. Så jag loggade in på twitter.

@Zaynmallik1d just so you know I love u! and I can’t live without u and that’s why I decided to not. I will be one with the ocean. Very soon.

Jag kände mej väldigt töntig och fånig. De andra på twitter skulle tro att jag var ett desperat fan men det är jag inte men eftersom jag inte kommer att leva länge till så brydde jag mig inte. Jag satte mej under ett träd och tänkte ha en sista stund med mina minnen.

Zayns Perspektiv:

Jätte många som hade tweetat till mej men min blick fastnade på @CopyRightBradfordBoys tweet vilket var Alicia jag läste vad som stog i tweetet och min hjärna slutade typ funka:

@Zaynmallik1d just so you know I love u! and I can’t live without u and that’s why I decided to not. I will be one with the ocean. Very soon.

Jag sprang ut och tog på mej en jacka som hängde vid dörren och sprang ut aldrig att jag skulle låta henne dö jag älskade henne ju!

Alicias Perspektiv:

Jag ställde mej upp och började leta efter en sten när jag hittade en ganska stor sten tryckte ja den mot magen tog ett djupt andetag och hoppade. Jag såg mej omkring. Mörker jepp här hörde jag hemma.

---

Vad tyckeer ni? ska vara lite snål med drama framöver bara så ni vet :) Kommentera nu då1 vet att jag har läsare! Kram Laila

En av mina läsare fick mej att tänka till! jag bryr mej inte hur många kommentarer jag får! bara mina läsare läser och kommer tillbaka! Tack Emma! HejHej! här är ett till kapitel! enjoy! Kram Laila

---

Previous:

- Du bröt ditt löfte!, vrålade jag.

-Nej det gjorde jag inte, sa hon lugnt. Jag lovade att inte lägga upp den på Youtube men du sa aldrig något om att skicka den till honom via twitter och tagga dit våra namn, smålog hon.

- AAAHHHH, skrek jag. Aldrig i hela mitt liv hade jag skämts så mycket men hon hade rätt.

- Jag tycker vi borde fokusera på att bli friska och ut härifrån så vi tar detta en annan gång, sa hon. Och jag nickade. Det var det enda jag kunde göra just nu på grund av min chock.

Nadines Perspektiv:

5 veckor senare:

kom igen tjejer sluta flamsa och välj en låt ni vill sjunga nu! välj en som ni kan sjunga väldigt bra för ni kommer att ångra er annars, skrek Bob.

Jag och Leesh flamsade runt hela tiden så vi bestämde oss för att irritera Bob.

- Vi kan väl sjunga äckligt med ansiktet bara för att reta upp honom, frågade Leesh.

- Sure. Jag sprang mot musikbåsen och satte på melodin till låten. Leesh tog mikrofonen och började sjunga. Jag skulle bara ta refrängen hade vi kommit överens om.

Börja med att jag var ute en kväll
Med en brud som jag träffat och som bjudit på dejt
Vi drack en flaska vitt, åt en bouillabaisse
Drack en liten drink, men vi hoppade dessert
För hon sa: ‘Nu vill jag ha dig, baby’
Jag sa: ‘Jag är här det är bara ta mig, baby’
Så vi hamna hemma hos henne
Plötsligt låg jag bakbunden naken i sängen
Hon sa: ‘Nu tar jag dig till himlen’
Ska bara upp och hämta en och annan sak på vinden

(—Refräng—)
Du och jag under täcket, baby
Det har gått flera veckor, baby
Sen vi låg där hos dig och du frågade mig,
Ska vi göra något äckligt, baby
Jag blev tagen på sängen, baby
Jag låg där naken och ängslig, baby
Men det kändes okej, när du visade mig
Hur man gör nånting äckligt, baby

Veckorna gått rätt så fort
Jag har fått fett mycket gjort
Men jag känner mig rätt äcklig
Jobbat från morgon till kväll
Längtar till kommande helg
Då jag får komma hem till dig
Vi kan ta vid där vi sluta förra veckan
Låt mig bara få ta en dusch
Sen gör vi det där som är uteslutet för de flesta
De dom tycker är överkurs
Men jag vill ha mer än en körlektion
Och jag, och jag tror faktiskt jag är redo
Så uppkörning är vad hon föreslog
Och jag, jag lägger inte in något veto

”Du och jag under täcket, baby
Det har gått flera veckor, baby
Sen vi låg där hos dig och du frågade mig,
Ska vi göra något äckligt, baby
Jag blev tagen på sängen, baby
Jag låg där naken och ängslig, baby
Men det kändes okej, när du visade mig
Hur man gör nånting äckligt, baby”

Ställer inga krav, krav, krav
Säger aldrig nej, nej, nej
För du vet vad jag vill ha, ha, ha
Så du får göra vad du vill med mig

Jag ställer inga krav, krav, krav
Säger aldrig nej, nej, nej
För du gillar det så bra, bra, bra
Så när du får göra vad du vill

”Du och jag under täcket, baby
Det har gått flera veckor, baby
Sen vi låg där hos dig och du frågade mig,
Ska vi göra något äckligt, baby
Jag blev tagen på sängen, baby
Jag låg där naken och ängslig, baby
Men det kändes okej, när du visade mig
Hur man gör nånting äckligt, baby”

Ska vi göra nånting äckligt, baby

”Du och jag under täcket, baby
Det har gått flera veckor, baby
Sen vi låg där hos dig och du frågade mig,
Ska vi göra något äckligt, baby
Jag blev tagen på sängen, baby
Jag låg där naken och ängslig, baby
Men det kändes okej, när du visade mig
Hur man gör nånting äckligt, baby”

Under hela sången dansade vi och skrattade hela tiden, vi hade ite skrattat så här mycket på väldigt länge. och S verkar ha lämnat oss i fred för eveigt sen han/hon skadade Leesh för 5 veckor sen. Livet ägde verkligen när man inte hade några beskymmer. Mamma var i Fängelse och jag fyller 18 om en månad och då ska vi flytta från farmor till londen. Jag säger det igen livet äger!

Bobs Perpektiv:

Jag önskade att jag kunde berätta för tjejerna att one direction satt i rummet intill och kollade på dem via en kamera i hörnet och eftersom de sjöng en svensk låt fick killarna lyricsen på skärmen på tv:en som de kollar ifrån. Hela syftet med detta är att de ska se om tjejerna är bra nog för samma skrivkontrakt som killarna och Zayn hade redan lagt ett gott ord för de, det syntes på långa vägar att tjejerna inte viste något om att de är bevakade med tanke på vilken låt de sjunger och hur mycket de flamsade. men jag ska vara ärlig de dansar faktist grymt.

Zayns Perspektiv:

Vi satt i soffan och var fastklistrade med blicken mot TV:rutan. Tjejerna var inte ett dugg lika men båda var syskon enligt deras sångcoach bob. De sjöng och dansade och skrattade under hela låten. Låten var visserligen på svenska men vi hade även översättningen på rutan. Vem i hela fridens namn har ens skrivit denna låten? Haha den var faktist lite annorlundda och jag hade en Niall brevid mej som skrattade varje gång de kom till refrängen.

- Omaygosh Niall ! stop it !, sa Liam.

- What? since when is it illeagal to laugh?, frågade han med ett kaxigt flin

- since you opened your mouth!, sa jag surt och vände mig mot TV.

Vi märkte inte ens att tjejerna var klara till de kom in i rummet och den mindre av de två stannade upp vid dörröppningen. Vi stog och glodde på varandra i vad som kändes som en evighet tills Louis bröt tystnaden med att säga:

- Cool eyes, are them real?. Han nickade mot blondinen, jag hade inte ens märkt henne och då såg jag, hon hade ett grönt öga och ett brunt.

- Yeah they are, usually i wear contact lines but now im trying to quit. because I want to be myself.

- Can we healp you guys with something?, frågade den svarthåriga blygt.

- How about your names?, sa jag samtidigt som Louis sa:

- What about teaching us the really funny song you guys just sang?

- Louis!, väste Liam ochLouis såg snopen utt. Vilket fick den svarthåriga att brista i skratt och sen sträckte hon ut handen mot Niall och sa:

- I'm Alicia and this is Nadine.

- Alicia, I like that namne, sa jag för mig själv men jag måste ha sagt det för högt för alla stirrade på mig.

- wanna know what i like?, frågade Louis.

- What, sa den brunhåriga.

- you're eyes sa han oberört.

Nadines Perspektiv:

Flörtade Louis Tomlinson med mig. Men en sak var säker Zayn gillade Leesh och det syntes tydligt.

5 timmar senare:

jag kollade mot klockan och såg att den var snart klockan 11. Vi hade gått till killarnas hotel och bara umgåtts och glömt bort tiden.

- Leesh, we have to go, sa jag och hon skakade på huvudet. Inte nu. hallå? klockan är 11 farmor blir orolig.

- glädjedödare, sa hon till mig på svenska så att killarna inte förstog.

- Seriöst, han gillar dej med tror mig han kommer fråga ut dej snart.

- Who's Leesh?, frågade Niall dumt och avbröt oss.

- she is, sa jag och pekade på Leesh.

- What you have two names?, frågade han förvånat

- i don't know what but in sweden we have something called nickname, sa Leesh och alla förutom jag och Niall började skratta. Jag fattade inte varför de tyckte hon var rolig hennes skämt var så torra att ibland har jag lust att hälla vatten över dem (dvs. hennes skämt).

- We really have to go, sa jag igen.

- Okay Mom, Let's go!, sa Leesh och gick mot dörren.

- Wait Alicia!, sa Liam och vi vände oss om både jag och Leesh.

- I wounder if you wanna eat dinner with me tomorrow ?, frågade han blygt.

Allas blickar förutom Leesh's och Liams vändes mot Zayn och han såg verkligen förkrossad ut.

 

---

BAM BAM BAM! vad kommer hända nu tror ni? kommentera !

 

Kram Laila

Här var ett till länkbyte, men vet ni vad? jag har redan läst denna och sen glömt vad den hette ..:( men nu hittade jag den :) http://onedirectiionmoments.blogg.se/

Nästa del är klar men kommentera på Kapitel 4 för att få 5:an jag vill ha minst 6 kommenterer!
Komigen nu! Jag vet att jag har läsare :) <3
Kram Laila

En av mina läsare undrade om jag ville göra ett länkbyte, så självklart kan jag det, Elin
http://oonednovels.blogg.se har själv inte läst novellen men jag ska göra det tror jag. Och det borde ni också göra så in och läs!
Kram Laila

Jaha då läsare ! håll andan för här är kapitel fyra tjohoo! men bara så ni vet så kommmer det att bli mindre o mindre såännande om ni inte kommenterar bra ! :( så kommentera och eftersom detta är min första novell vill jag ha tips, berömm kritik idéer ja allt som kan förbättra mitt skrivande ! // Kram Laila <3

Previous :

Naddie Naddie! läs hennes sms vettja och tänk över mitt erbjudande ! // S
Naddie Naddie? inte ens Leesh kallade mig det, vem trodde hon/han att hon var. Jag tog upp smset och läste igenom alla med hundratusentals tankar i mitt huvud Leesh hade förts bort till hennes rum så jag

hade inget att göra eller någon att vara med så jag tassade ut till run 2229 och när jag öppnade dörren såg jag fyra killar sitta böjda över en femte.
- Oh förlåt, sa jag och alla vände sig om förutom den som låg på sängen.
- Never Mind, Liam Payne från One direction.
SAY WHUUT? tänkte jag och kollade på alla från en till en Liam, Harry, Louis och Niall och den som låg på sängen var Zayn men han var medvetslös.

Nadines Perspektiv:

Det kändes som att jag stog där i evigheter och glodde. Leesh hade verkligen rätt de var skit heta jag såg det det nu men tillslut avbröt jag mina tankar och harklade mig.

-Sorry for disturbing I thought my sister was in here, jag hörde själv hur jag darrade på rösten. Inte långt senare kände jag att jag blev röd I ansiktet. Toppen. Jag backade bakåt mot dörren fast jag fortfarande va vänd mot dom och när jag kände dörrhandtaget mot ryggen vände jag mig om och sprang ut.

Zayns Perspektiv:

Kände svettet rinna längs med ryggraden. Jag försökte dra mig upp men det går inte, vaffan är detta? Jag hör en dörr öppnas och en flämtning,

- sluta flämta och hjälp mig, skrek jag men inget ljud kom ur munnen. Jag kunde inte röra mig än mindre öppna ögonen. Personen som hade varit här inne gick lika snabbt som han/hon kom in. Jaha, det var det då, tänkte jag. Vad kan jag roa mig med nu då? Jag tänkte en lång stund och beslutade mig med att skriva en sång. Jag satt i timmar och grubblade men efter en stund kände jag mig nöjd med mitt resultat:

Shut the door, turn the light off
I wanna be with you
I wanna feel your love
I wanna lay beside you
I cannot hide this even though I try

Heart beats harder
Time escapes me
Trembling hands touch skin
It makes this harder
And the tears stream down my face

If we could only have this life for one more day
If we could only turn back time

[Chorus]
You know I'll be
Your life, your voice your reason to be
My love, my heart
Is breathing for this
Moment in time
I'll find the words to say
Before you leave me today

Close the door
Throw the key
Don't wanna be reminded
Don't wanna be seen
Don't wanna be without you
My judgement is clouded
Like tonight's sky

Hands are silent
Voice is numb
Try to scream out my lungs
But it makes this harder
And the tears stream down my face

If we could only have this life for one more day
If we could only turn back time

[Chorus]
You know I'll be
Your life, your voice your reason to be
My love, my heart
Is breathing for this
Moment in time
I'll find the words to say
Before you leave me today

Flashes left in my mind
Going back to the time
Playing games in the street
Kicking balls with my feet
Dancing on with my toes
Standing close to the edge
There's a pile of my clothes
At the end of your bed
As I feel myself fall
Make a joke of it all

[Chorus]
You know I'll be
Your life, your voice your reason to be
My love, my heart
Is breathing for this
Moment in time
I'll find the words to say
Before you leave me today

You know I'll be
Your life, your voice your reason to be
My love, my heart
Is breathing for this
Moment in time
I'll find the words to say
Before you leave me today

Jag log för mig själv och precis då öppnades dörren och killarna kom in. Jag visste att det var de för jag hörde Louis tugga på en morot, Liam grät sitt hickiga gråt och resten visste jag bara att de fanns där. De satt tysta runtomkring mig och tillsslut bad jag gud göra så att något, vadsomhelst bryta tystnaden. I just det ögonblicken rycks dörren upp. Tack Gode Gud!. Jag hörde en tjej röst rabbla upp massa ursäkter och jag kände igen rösten men jag vet inte vart. Jag tänkte och tänkte och tillslut kom jag på det! Det var hon som sjöng till refrängen till BradfordBoy, som hon och hennes syster hade gjort och skickat den till mig via twitter. Hahaha jag kommer ihåg rösten för att jag hade lyssnat på den sången varje kväll innan jag somnade. Och tjejerna hade verkligen Talang. Jag visste inte vad de hette men på twitter hette de @CopyrightBradfordBoy och @Crazychick. Jag skrattade för mig själv (fast det syns inte antar jag) @CopyrightBradfordBoy jag gillade det låten men jag vet inte vad hon menade copyright på namnet eller på mig? Eller kanske båda?

Baby you light up my world like nobody else

the way that you stand and smile

get’s me overwhelmed

right now i’m looking at you and I can’t believe

, you don’t know (oh ooh!) you don’t know you’re my

BbradfordBoy oh ooh !

That’s why you are my BradfordBoy!

- He’s awake!, skrek Niall helt plötsligt och alla andra rusade in.

- Are you sure, sa Harry tveksamt.

- Bomb sure! He was singing BradfordBoy!, skrek Niall igen och jag öppnade ögonen.

- Wow I'm finnaly awake!, sa jag och flinade.

Nadines Perspektiv:

You don’t know oh ooh you don’t know you’re my BradfordBoy oh ooh! That’s why you are my BradfordBoy oh ooh!

Hörde jag någon sjunga. Jag kände igen rösten, det var Zayn han var vaken förmodligen men jag ska döda Leesh! Hon lovade att aldrig lägga upp den på youtube! Jag rusade in mot henne och hon var vaken så jag passaade på att skälla ut henne.

-du bröt ditt löfte!, vrålade jag.

-Nej det gjorde jag inte, sa hon lugnt. Jag lovade att inte lägga upp den på Youtube men du sa aldrig något om att skicka den till honom via twitter och tagga dit våra namn, smålog hon.

- AAAHHHH, skrek jag. Aldrig i hela mitt liv hade jag skämts så mycket men hon hade rätt.

- Jag tycker vi borde fokusera på att bli friska och ut härifrån så vi tar detta en annan gång, sa hon. Och jag nickade. Det var det enda jag kunde göra just nu på grund av min chock.

---

sådär! är riktigt stolt! ett långt kapitel och jag hade med Zayns Perspektiv också! Kommentera nu vad ni tycker! Kram Laila

 

---

Hahaha ni kanske tycker att jag är galen men jag vill inte ha massa besökare som bara läser och drar... kommentera också för om jag får inga kommentarer blir det inget inlägg.. :( hur ska ni ha det kära läsare? K O M M E N T E R A va ni tycker nu då!// Kram Laila

WOW helt otrolig! på bara 1 minut får jag typ 30 nya besökare ! Love u guys ! Ni kan få ett till ikväll OM och bara OM ni kommenterar bra ! och att en person inte ska göra tusen kommentarer! <3 få se hur ni klarar det ! Kramar Laila

Rubriken säger allt så om du tittar in nu och ser att jag  inte skrivit något, snälla hata mig inte ! :(
titta in om en timma eller så igen och ni får ett smaskigt lååååångt kapitel. jag ändrade mycket för att jag tycker ni förtjänar ett långt kapitel för ni har fått vänta länge ! som sagt hata mig inte! ska sluta klanta mig och börja updatera mera !
Kramar Laila

FÖRLÅÅÅTTT ATT INLÄGGET KOMMER SENT IDAG !  är verkligen ledsen men om ni vill ha nya kapitel snabbare får ni hjälpa mej med att sprida ut denna blogg och lämmna kommentarer ! man får ingen lust att skriva om man inte får kommentarer :( Här får ni ett extra långt kapitel eftersom ni är så söta och läser! <3 Kramar Laila

---

Previous:

Jag satt där och grät i timmar. Mamma blev bortförd förlänge sen och Leesh med. Livet sög verkligen. Jag satt där och tyckte synd om  mig själv när min blick fastnade på ett par sprutor. Det skadar inte om jag tar lite, tänkte jag. Jag hade tagit minst fem sprutor när jag tuppade av. Allt blev svart. Jag hörde röster men dom dog snabbt ut och jag var tillbaka i mörkret.

TRE VECKOR SENARE:

Alicias Perspektiv:

Jag vaknade att jag var i ett helt vitt rum och jag tittade ner på mina kläder de var också vita, var var jag? vad gjorde jag här? var jag i himlen? och alra mest undrade jag vem var jag? jag satte mig upp och såg en lite tjock man i 45- årsåldern sitta vid min sängkant och le mot mig.
- Skönt att du har vaknat, sa han och log.
- Förlåt att jag säger detta men vem är du jag kommer inte ihåg någonting så kan du snälla berätta för mig allt jag har glömt?, sa jag generat.
- Hahahaha förlåt att jag skrattar men det låter så komiskt för innan du fick din minnesförlust ville du bara glömma allt detta men jag ska inte glömma att du ljög för mig om att dina föräldrar  var med på det med att ni fick sjunga.
Juste ! det slog mig som i en blixt och massa bilder for genom min hjärna mamma som satt grensle över mig och slog mig gång på gång och smärtan kändes som ny när jag fick slagen och jag såg Nads ansikte som var en blandning mellan rädsla, vrede och nervositet sen sprang hon och sen blev allt svart.
- Tror jag har kommit ihåg allt nu, Bob , sa jag
- Jag är imponerad att du till och med kommer ihåg vad jag heter, sa han och log.
- Hhaha som att jag skulle glömma namnet på mannen som kidnappade mig och sedan ger mig och min syster en chans att sjunga? juste var är Nad varför är hon inte här?
- Jo, det har kommit ett förhinder sa Bob efterdraget.
- Vaffan är det för förhinder? vad är viktigare än mig? den jäveln vänta bara när jag får tag på henne, skrek jag och genast kom två sjuksköterskor inspringandes i rummet.
- Kan jag hhjälpa till, sa den ena sjuksköterskan förvånat.
- Ta henne till henne syster , sa Bob bestämt.
- JAA! TA MEJ TILL DEN JÄVELN!, skrek jag igen. vad var det med henne? hon hade förädrats så snabbbt på så kort tid. vi hade inte bråkat sen pappa dog vilket var sju år sedan och nu bråkade vi? och vi bråkade en gång nyligen också men jag missförstog henne förra gången men det gör jag inte denna gången.
- JAG SKA DRA AV HENNE VARTENDA BRUNA HÅRSTÅ HON HAR PÅ HUVUDET, skrek jag medan Bob bärde mig till ett rum men ångrade mig snabbt vad jag sa när jag fick syn på Nadine. Hon låg där ängslig i en säng och massa sladdar hängde runt henne och hon såg verkligen död ut. Tårar började rinna nerför mina kider och tillslut sprang jag fram till henne och tog hennes hand. hon var den enda jag hade kvar föruton claire och farmor Chealsy och förmodligen Bob men jag älskade Nad mest på hela jorden.
- Hon har legat i koma i tre veckor sa bob efterdröjade. Precis som du men du är vaken nu men inte hon. dom är inte ens säkra på om hon kommer klara sig efter sin extrema överdos. Flera tankar rusade runt i mittt huvud Nadine av alla människor på jorden som drogade? och ännu värre tog en överdos?
- Hon gjorde det i ren panik och depression, sa Bob som om han läste mina tankar. Nu ska jag låta er två vara ensamma. sen gick han ut och jag kollade på Nadines bleka hy.
- Jag älskar dig verkligen! Men snälla lämmna mig inte för om du dör så kommer jag också dö för vad är meningen med att leva oom man inte har någon att leva för? Jo Zayn Malik kanske man hhan vet inte ens vem jag är så nad snälla dö inte sa jag och grät öppet i hennes famn. Sen hände något otroligt, Hennes hand ryckte till samtidigt som min mobil plingade till jag övervägde vad som var viktigast och självklart skulle smset vänta.
Nadine öppnade sina ögon och log. Jag fylldes med glädje och hoppade och skrek! Jag märkte inte ens att hon inte hade en färglins i ögat så hennes gröna öga syntes.
- Jag älskar dej också Leesh men jag behöver sova lite, sa hon och skrattade lite smått.
- Visst, jag kommer att sitta här och vänta på dig sa jag och satte mig ner och log. Hon var så vacker min syster.
Sen plingade mobilen till igen. Konstigt för jag har inte så många vänner och ABSOLUT inte så många så attt jag får två sms i rad inom typ 3 minuter utan att jag ens svarat så jag öppnade det första jag fick förut och kollade konstig på mobilen.
- vad..i..helvete, väste jag när jag såg smset:
Lyssna nu din lilla bitch jag vill göra allt detta klart för dig väldigt fort din syster ligger i rum 2228 men i rum 2229 ligger någon och du ska dra ut sladdarna från den personens maskiner annars kommer du ångra dig för jag vet allt och jag är ingen man trotsar mot // S
och på den andra stog det : du har 48 timmar på dig // . Jag kollade snabbt på numret och såg att det var dolt. jag var inte sen med att knappa in ett svar tillbaka : Ha! du vet ingenting! så tvinga mig inte göra något jag inte ska göra ! Nolifer!
jag fick ett svar skitsnabbt och jag tittade roat på skärmen.
Fråga mig vad som helst, //  S hah! det här ska bli kul sa jag och knappade in:
Hur många sprutor tog min syrra? vad hände med hennes ansikte häromdagen?
två sekunder senare kom ett svar som fick mitt hjärta att hoppa över tre slag.
7 stycken exakt och slagen var från din mamma för att hon var sen och hon fick dina slag också vilket var samanlagt 50 slag. jag varnar dej tjejen du har 48 timmar på dig och i'm watching every step you'll make! // S jag tog ett djupt andetag och försökte lungna ner mig själv. Jaag och Nadine var inte särkillt omtyckta så kanske vi var utsatta för  något prank men hur kunde denna personen veta detta?
Vem är du skrev jag med darrande fingrar
jag väntade på ett svar och sekunderna gick i slowmotion när svaret äntligen kom.
Den du minst anar och jag är närmare än du tror och farligare än du tror så sitt inte bara där  ta en till på vem som ligger i rum 2229! Puss // S Nu var jag verkligen rädd vem det än nu var så såg den personen mig nu och jag ville inte ta risken för denna person vem det än var iakttog mig så jag gick med tunga steg mot rum 2229 och jag fick en chock när jag såg vem som låg där. Ingen mindre än världens hetaste snygggaste och sexigaste Zayn Javaad Malik. Jag ryggade undan och sprang mot Nads rum och andades som en åsna. ALDRIG I LIVET ATT JAG SKULLE MÖRDA ZAYN MALIK!
Vem du en är jag tänker inte göra det! hur farlig du än är!, skrev jag och hoppades att jag lät mer självsäker än vad jag egentligen var.
Ångrar du dej redan innan du vet vad konsekvenserna är? ställ dig vid förstret om du inte ångrar dej // S jag gick med tunga steg mot fönstret om väntade på vad detta kan vara och i nästa stund kom en jättestor sten flugande rakt kot mitt bakhuved. jag hann inte reagera innan den träffade mej och jag kollapsade och allt blev svart.

Nadines Perspektiv:
helt plötsligt vaknade jag av att jag hörde Leesh skrika och en sten som kom flungande och träffade henne i bakhuvudet. LEESH ! skrek jag och slängde mig ur sängen, det enda jag tänker på nu var Leesh och plötsligt föll min blick på stenen det fanns en lapp fastklistrad på den där det stog.
Naddie Naddie! läs hennes sms vettja och tänk över mitt erbjudande ! // S
Naddie naddie? inte ens Leesh kallade mig det, vem trodde hon/han att hon var. jag tog upp smset och läste igenom alla med hundratusentals tankar i mitt huvud Leesh hade förts bort till hennes rum så jag hade inget att göra eller någon att vara med så jag tassade ut till run 2229 och när jag öppnade dörren såg jag fyra killar sitta böjda över en femte.
- Oh förlåt, sa jag och alla vände sig om förutom den som låg på sängen.
- Never Mind, Liam Payne från One direction.
SAY WHUUT? tänkte jag och kollade på alla från en till en Liam, Harry, Louis och Niall och den som låg på sängen var Zayn men han var medvetslös.

---

BAM BAM BAM BAM! Då har man tagit insperation från Pretty Little Liars!! Jag sätter inga kommentars krav tills nästa men var generösa med era comments nu så får ni kanske en imon eller på sönda ! <3 Kramar Laila Kommentera vad ni tycker. är det för mycket drama? går jag för fort framåt eller ja vad ni tycke rså jag kan förbättra Bloggen min <3 / Kramar igen Laila <3

---

Först vill jag tacka alla gulliga läsare med era fina kommentarer, det värmer verkligen! och eftersom det är min första novell så värmer det extra mycket ! <3 Stör det er verkligen inte att jag inte har en design :)? Här är iallafall kapitel 2 Läs och Njut och glömm inte K O M M E N T E R A ! <3 Kram Laila

---

Previous:
- Alicia, sa jag samtidigt som hon sa:
- Nadine.
vi skrattade nervöst för vi brukade bara kalla varandra våra riktiga namn bara när det gällde något viktigt.
- Du, först, sa jag
- Asså duvet först vill jag bara säga förlåt, sen vill jag säga...

Nadines Perspektiv:

Jag satt med telefonen tryckt mot örat och väntade tålmodigt på Leesh som satt och babblade, men det konstiga är att hon inte kommer till saken.
- Leeshy, jag älskar dig verkligen men jag blir verkligen pissed off när du håller på så!, sa jag irriterat
-  För det första sluta kalla mej Leeshy, För det andra är det inte du som lyssnar på mej, Hör du mej inte Naddie? Gubbjäveln sa att vi får provsjunga hos honom! han sa att vi kanske har en framtid framför oss!, Det sista skrek hon i mitt öra.
- HERREGUD FYFAN! LEESH!, ÄR DET SANT, skrek jag och struntade fullständigt i att hon kallade mig Naddie!
- Nad? vad är det?, sa claire och kom ut ur duschen. Henne hade jag glömt bort att hon var här så jag hoppade upp.
Jag höll upp ett finger så att hon skulle vänta.
- Han vill att vi ska komma till studion vid slussen klockan tre imon, sa Leesh ÖVERLYCKLIGT. men jag saknar dansen endå, sa hon efter lite eftertänksamhet.
- Leesh vi möts hemma om 30 minuter, Hinner du?, sa jag frågande för jag visste inte exakt var hon var.
- Visst möt mig där, men vad ville du säga sa hon helt plötsligt.
- OJJUSTE! jag berättar hemma, sa jag och la på.
Jag tittade på Claire med ett stort Leende på läpparna. Hon sprang fram till mig och gav mig en lång kram och jag började gråta. Claire förstog mig och det var också en av anlednningarna till att jag älskade henne. Och hon hade rätt, ibland behövs inga ord!

Alicias perspektiv:

Jag kunde nästan höra genom telefonen hur röd Nads hennes anikte blev av lycka när jag berättade om gubbjäveln. Jag mindes hennes vackra bruna lockar och hennes speciella ögon, Jag älskade dom Det ena var grönt och det andra var brunt. Hon var så vacker min syster. Men jag hatar fortfarande att hon har en färglins i ena ögat så att båda ögonen blev bruna. Hon var inte alls lik mig till utseendet. Jag var mer åt det exotiska hållet med kolsvart hår och bärnstens bruna ögon. Men jag var inte ful men men man kunde inte få allt.
Sedan mindes jag att jag skulle träffa Nad jag kollade på klockan. SHIET! jag hade suttit och bara tänkt i 15 minuter. Jag gick ner till köket där gubbjäveln som egentligen heter Bob. Jag sa att jag skulle hem och dela med mig nyheterna med min familj.
- Be din mamma ringa mig, Sa han med ett uppriktigt Leende.
- Visst, Hon ringer dig ikväll, sa jag och gick hemåt.

Hur jag skulle få mamma att ringa fick jag tänka på senare, det fick helt enkelt vänta. Nad hade något viktigare att berätta. Jag sprang hela vägen hem och när jag väl var hemma var jag 10 minuter försenad med Nad skulle förstå.

- Naaddieee!, Sa jag och kramade om henne. Men sen ryggade jag tillbaka. Var det en bula jag kände mot min axel? jag drog mig ur kramen och kollade henne i ögonen. Det var verkligen mycket värre än bara en bula. Hon hade skrapsår blåmärken och öppna sår över hela ansiktet.

- Gosh! var det m...., började jag men tystnade när jag såg mamma komma ut från köket men en ölburk.

- Gör någon nytta när du ändå är hemma!, jag ska ha toaletten skrubbad och rummen skinande rena innan klockan 00.00 ikväll, Din lilla Bitch, sa hon och gick mot vardagsrummet.

 

- Vi går upp mot vårt rum, sa Nad och drog mig åt rummets håll. vi bodde i en liten lägenhet så jag och Nad delade rum.

- Jag pratade med Farmor igår, sa Nad helt plötsligt.

- VA?!, va sa hon skrek jag.

- Shh, sa Nad och pekade mot rummet mamma var inne i.

- Vi kanske kan flytta dit, Sa hon och hoppade runt av lycka. Vi bor hos henne ett år sen flyttar vi, båda två! till en helt egen lägenhet!

- England kanske?, sa jag ivrigt. Det förbättrar mina chanser att träffa One Direction.

- Självklart, allt för din skull, sa min syster.

- Hahaha, hördes det plötsligt från dörren. Vi vände oss häftigt om och där står mamma. Med en sönderriven t-shirt och ett par asfula mukisbyxor. Ni ska ingenstans röt hon!, Ingen Dans och inget flytteri fattar ni och inget jävla one direction. En hop bögar, de är var de är.

Jag vet inte vad det var som flög i mig men jag skrek tillbaka på min mamma och slängde min mobil mot henne. Jag såg hur min Iphones skärm sprack jag som hade sparat skitlänge till den. Mmen just då såg jag mamma slänga sig över mig och boxa mig i ansiktet gång efter gång. Mamma hade aldrig gått så här långt förut och hon var inte full heller. Plötsligt blev allting svart.

Nadines Perspektiv:

Jag kunde inte bara stå där och kolla på när min älskade syster blev slagen väldigt allvarligt. Jag sprang in på toaletten och ringde SOS, något jag aldrig skulle fantisera om att jag skulle göra i hena mitt liv jag larmade och berättade allt som hade hänt, jag sa även att jag gömde mig på toan. Sen sprang jag ner för att hjälpa Leesh men blev fast vid dörröppningen när jag såg vad jag såg Leeshs vackra svarta hår blev rött av blöd och hon låg i en konstig vinkel. Jag hörde fotsteg mot dörren, så jag ville inte ta risken så jag sprang mot toan och låste om mig. Jag satt där och grät i timmar. Mamma blev bortförd förlänge sen och Leesh med. Livet sög verkligen. Jag satt där och tyckte synd om  mig själv när min blick fastnade på ett par sprutor. Det skadar inte om jag tar lite, tänkte jag.

Jag hade tagit minst fem sprutor när jag tuppade av. Allt blev svart. Jag hörde röster men dom dog snabbt ut och jag var tillbaka i mörkret.

---

Kort men drama fyllt kapitel va? vad kommer hända nu? Kommentera även om ni tycker att jag går framåt för fort. Men jag vill att killarna ska komma med, och det kommer de att göra på nästa jag lovar för den är klar :)
7 Kommentarer och ni får Nästa <3:) Glömm inte bara att K O M M E N T E R A !
Kram Laila :)<3 btw. kommentera inte stavfel, jag läste aldrig igenom det och glömde nästan jag såg att förra inlägget var många gjorda av samma person :P tänker inte vara lika snäll nästa gång :P 7 kommentarer och ni får nästa blir det 10 så får ni en extra lång <3:) Kram igen Laila

---

här kommer kapitel 1 som jag lovade skulle kkomma efter fem kommentarer läs och njut läsare och glömm inte att K O M M E N T E R A jag vill ha tips och kritik! sluta inte läsa denna blogg! någon som inte hänger med? läs prologen, hänger fortfarande inte med? kommentera med att ni vill ha personbeskrivning Kramar Laila

---

Previous:
någon tog tag i Leesh's arm och drog in henne i bilen.
- NAAAD!, skrek hon och försökte kämpa emot men de var försent mannen drog in henne i bilen och körde iväg.
- NEEEEJJJJJJJJJ!!!!!!, skrek jag och sprang efter bilen. jag sprang i typ 20 minuter när jag hör en mörk röst säga
- Nadine?, jag vände mig om och spärrade upp ögonen när jag såg vem det var.

Alicias Perspektiv:
jag vaknade upp i en konstig lägenhet utan att jag veta var jag är. jag kännde en kraftig huvudvärk i huvudet och kände mig yr, var var jag?, var är Nadine? jag försökte komma ihåg det som hade hänt kvällen före och jag spärrade upp ögonen när jag mindes den sista delen när någon drog in mig i en bil. Jag satte mig för snabbt för jag kände mig yr.

---

Denna novellen kommer att vara baserad på min kompis liv, när det handlar om hur hon har det hemma... så nu är jag trött och vill att detta ska ut i ! HAHA allt kommer inte vara 100% men aja ni fattar och jag har satt in mig själv som rollen som hennes storasster <3 och har ändrat våra åldrar men aja  tänkte vänta tills någon kunde hjälpa mej med en header men slänger in en liten kort prolog endå! nästa får ni när jag hittar någon som kan fixa en design till mej! Kramar xD Laila

---

Nadines perspektiv:
- JAG HATAR DEJ! ATT DU KAN VARA SÅ SJÄLVISK!, skrek Alicia till vår mamma Jalene Rivera.
- DRA ÅT HELVETE! INGET MER DANS FÖR BÅDE DEJ OCH NADINE!, skrek mamma tillbaka. Folk kanske trodde att vi var en helt vanlig familj, Familjen Rivera det lät så normalt men vår familj var allt annat än normal med en mamma som bara super och drogar så fort hon får tillfälle lever jag och Alicia ett väldigt trångt liv, men det enda som håller oss kvar är dansen. jag och Alicia hade dansat sen vi var 6 år och nu är hon femton och jag sjutton. vi får väldigt ofta slag från vår mamma när hon är full, vilket är alltid och det finns bara en person till som känner till vårt hemska liv och det är min bästa vän Claire hon har alltid stöttat oss och har även hon fått ta några slag ibland när hon försöker rädda oss. Men hon lämmnade oss aldrig. Men just när vi skulle gå till dansen idag så stoppade mamma os och låter tydligen oss inte dansa mer. Alicia är helt hysterisk för när vi dansade brukade vi släppa loss vår ilska och bara dansa, ibland i flera timmar.
- Leesh, ta det lungt jag har en plan, sa jag och drog henne från dörröppningen precis när en flaska riktat mot hennes ansikte träffade väggen. just nu ville jag bara hålla henne lungn planen kunde jag komma på senare. Vi gick ut i ösregnet utan jacka och gick och gråt i flera timmar.

Alicias perspektiv:
Vi hade säkert gått i en timme när Nadine vände sig till mig och log.
- vad ler du år Nad? vårt liv är ett helvette och vi fryser och du ler sa jag förvånat?
- kommer du ihåg sången vi brukade sjunga när vi var mindre, när vi var nere som mest?, sa hon och skrattade.
- hur skulle jag kunna glömma den sa jag och log. sen började vi sjunga för full hals.

our life is not so simple, but we can handle it, together!
we can take shit from our mother, but we can handle it, together!
we can get beated up by our mother, but we can handle it, together!
we can work until we'll faint, but we can handle it, together!
everything sounds so easy and t is easy when we are together!
ooh if only she knew what she put us througth we could handle everything togethen all three
but now just we two, Lesh and Nad!

Nadines perspektiv:
Jag och Leesh dansade och sjöng loss ute i regnet när plötsligt en bil stannade och en man satt och kollade på oss med en konstig blick. Men konstigt nog märkte vi honom nu så jag puttade till Leesh och nickade mot hans håll. Sen blev vi faktist ganska rädda och började gå med snabba steg hemåt. sen var det någon som tog tag i Leesh's arm och drog in henne i bilen.
- NAAAD!, skrek hon och försökte kämpa emot men de var försent mannen drog in henne i bilen och körde iväg.
- NEEEEJJJJJJJJJ!!!!!!, skrek jag och sprang efter bilen. jag sprang i typ 20 minuter när jag hör en mörk röst säga
- Nadine?, jag vände mig om och spärrade upp ögonen när jag såg vem det var.

---

Hahaha 5 kommentarer från olika personer och ni får kapitel 1 samt behöver jag någon som kan fixa header <33
Kramar Laila